Optik Fysik1a
Författare:
Magnus Wass
Last Updated:
för 10 år sedan
Licens:
Creative Commons CC BY 4.0
Sammanfattning:
optik för fysik 1a och del66(flyg)
\begin
Discover why over 20 million people worldwide trust Overleaf with their work.
\begin
Discover why over 20 million people worldwide trust Overleaf with their work.
\documentclass{beamer}
\usetheme{simple}
\usepackage{lmodern}
\usepackage[scale=2]{ccicons}
% TODO:
% position adjustement
% change colours
%
% Watermark background (simple theme)
\setwatermark{\includegraphics[height=8cm]{logga.png}}
\title{Optik}
\subtitle{}
\date{\today}
\author{Magnus Wass}
\institute{\url{magnus.wass@nykopingsgymnasium.com}}
\begin{document}
\maketitle
\begin{frame}{Reflektion}
\framesubtitle{ergo 264-68}
\begin{itemize}
\item \alert{Reflektionslagen} s\"ajer att reflektionsvinkeln
och infallsvinkeln \"ar lika stora
\item Kom ih\aa g att vinklarna m\"ats fr\aa n \alert{normalen}
\item \alert{Konkava speglar} ger en f\"orminskad, \emph{reell}, uppochnerv\"and
bild om f\"orem\aa let \"ar n\"ara spegeln och en f\"orstorad, \emph{virtuell} och
r\"attv\"and bild annars
\item \alert{Konvexa speglar} ger alltid en f\"orminskad,\emph{virtuell} och
r\"attv\"and bild
\end{itemize}
\end{frame}
\begin{frame}{Brytning}
\framesubtitle{ergo 269-74}
\begin{itemize}
\item \alert{Fermats princip} inneb\"ar att ljuset f\"oljer den snabbaste v\"agen mellan tv\aa punkter och leder till
\item \alert{brytningslagen} $n_1\cdot \sin v_1=n_2\cdot \sin v_2$
\item h\"ar \"ar det \"annu viktigare att komma ih\aa g att vinklarna m\"ats fr\aa n normalen!
\item Ett mediums \alert{brytningsindex(n)} definieras som ljushastigheten i vakuum(c) delat med ljushastigheten i mediet(v), dvs. $n=\frac{c}{v}$.Eftersom $c \geq v$ g\"aller \"aven $n \geq 1$
\end{itemize}
\end{frame}
\begin{frame}{Prisma och linser}
\framesubtitle{ergo 275-83}
\begin{itemize}
\item Synligt ljus har v\aa gl\"angder i intervallet $400 nm$(violett)-$700 nm$(r\"ott)
\item Brytningsindex minskar med \"okande v\aa gl\"angd
\item F\"orem\aa ls f\"arg beror p\aa vilka v\aa gl\"angder som reflekteras
\item vita f\"orem\aa l reflekterar alla (synliga) v\aa gl\"angder, svarta absorberar allt synligt ljus
\item solen \"ar en svart kropp
\item En \alert{konvex lins} bryter parallella(med optiska axeln) str\aa lar mot fokus och
\item str\aa lar fr\aa n fokus bryts parallellt med optiska axeln
\item En \alert{konkav lins} bryter parallella str\aa lar s\aa att de ser ut att komma fr\aa n fokus och
\item str\aa lar som ser ut att vara p\aa v\"ag mot fokus bryts parallella
\end{itemize}
\end{frame}
\begin{frame}{Gauss linsformel och optiska instrument}
\framesubtitle{ergo 283-93}
\begin{itemize}
\item \alert{Gauss linsformel} lyder $\frac{1}{f}=\frac{1}{a}+\frac{1}{b}$
d\"ar
\begin{itemize}
\item f \"ar avst\aa ndet mellan lins och br\"annpunkt(kallas \"aven linsens br\"annvidd)
\item f \"ar avst\aa ndet mellan lins och f\"orem\aa l
\item f \"ar avst\aa ndet mellan lins och bild
\end{itemize}
\item \alert{Linj\"ara f\"orstoringen } ges av $G=\frac{b}{a}$
\item Br\"annvidden \"ar positiv f\"or de konvexa samlingslinserna och negativ f\"or de konkava spridningslinserna
\item Bildavst\aa ndet(b) \"ar positivt f\"or reella(verkliha) bilder och negativt f\"or virtuella
\item \alert{Dioptritalet} ges av $D=\frac{1}{f}$, d\"ar f uttrycks i meter
\item
\end{itemize}
\end{frame}
\end{document}