Optik Fysik1a
Författare
Magnus Wass
Last Updated
för 9 år sedan
Licens
Creative Commons CC BY 4.0
Sammanfattning
optik för fysik 1a och del66(flyg)
\documentclass{beamer}
\usetheme{simple}
\usepackage{lmodern}
\usepackage[scale=2]{ccicons}
% TODO:
% position adjustement
% change colours
%
% Watermark background (simple theme)
\setwatermark{\includegraphics[height=8cm]{logga.png}}
\title{Optik}
\subtitle{}
\date{\today}
\author{Magnus Wass}
\institute{\url{magnus.wass@nykopingsgymnasium.com}}
\begin{document}
\maketitle
\begin{frame}{Reflektion}
\framesubtitle{ergo 264-68}
\begin{itemize}
\item \alert{Reflektionslagen} s\"ajer att reflektionsvinkeln
och infallsvinkeln \"ar lika stora
\item Kom ih\aa g att vinklarna m\"ats fr\aa n \alert{normalen}
\item \alert{Konkava speglar} ger en f\"orminskad, \emph{reell}, uppochnerv\"and
bild om f\"orem\aa let \"ar n\"ara spegeln och en f\"orstorad, \emph{virtuell} och
r\"attv\"and bild annars
\item \alert{Konvexa speglar} ger alltid en f\"orminskad,\emph{virtuell} och
r\"attv\"and bild
\end{itemize}
\end{frame}
\begin{frame}{Brytning}
\framesubtitle{ergo 269-74}
\begin{itemize}
\item \alert{Fermats princip} inneb\"ar att ljuset f\"oljer den snabbaste v\"agen mellan tv\aa punkter och leder till
\item \alert{brytningslagen} $n_1\cdot \sin v_1=n_2\cdot \sin v_2$
\item h\"ar \"ar det \"annu viktigare att komma ih\aa g att vinklarna m\"ats fr\aa n normalen!
\item Ett mediums \alert{brytningsindex(n)} definieras som ljushastigheten i vakuum(c) delat med ljushastigheten i mediet(v), dvs. $n=\frac{c}{v}$.Eftersom $c \geq v$ g\"aller \"aven $n \geq 1$
\end{itemize}
\end{frame}
\begin{frame}{Prisma och linser}
\framesubtitle{ergo 275-83}
\begin{itemize}
\item Synligt ljus har v\aa gl\"angder i intervallet $400 nm$(violett)-$700 nm$(r\"ott)
\item Brytningsindex minskar med \"okande v\aa gl\"angd
\item F\"orem\aa ls f\"arg beror p\aa vilka v\aa gl\"angder som reflekteras
\item vita f\"orem\aa l reflekterar alla (synliga) v\aa gl\"angder, svarta absorberar allt synligt ljus
\item solen \"ar en svart kropp
\item En \alert{konvex lins} bryter parallella(med optiska axeln) str\aa lar mot fokus och
\item str\aa lar fr\aa n fokus bryts parallellt med optiska axeln
\item En \alert{konkav lins} bryter parallella str\aa lar s\aa att de ser ut att komma fr\aa n fokus och
\item str\aa lar som ser ut att vara p\aa v\"ag mot fokus bryts parallella
\end{itemize}
\end{frame}
\begin{frame}{Gauss linsformel och optiska instrument}
\framesubtitle{ergo 283-93}
\begin{itemize}
\item \alert{Gauss linsformel} lyder $\frac{1}{f}=\frac{1}{a}+\frac{1}{b}$
d\"ar
\begin{itemize}
\item f \"ar avst\aa ndet mellan lins och br\"annpunkt(kallas \"aven linsens br\"annvidd)
\item f \"ar avst\aa ndet mellan lins och f\"orem\aa l
\item f \"ar avst\aa ndet mellan lins och bild
\end{itemize}
\item \alert{Linj\"ara f\"orstoringen } ges av $G=\frac{b}{a}$
\item Br\"annvidden \"ar positiv f\"or de konvexa samlingslinserna och negativ f\"or de konkava spridningslinserna
\item Bildavst\aa ndet(b) \"ar positivt f\"or reella(verkliha) bilder och negativt f\"or virtuella
\item \alert{Dioptritalet} ges av $D=\frac{1}{f}$, d\"ar f uttrycks i meter
\item
\end{itemize}
\end{frame}
\end{document}